Idag har jag fortsatt på min to do-lista. Började dagen med en fika tillsammans med Elin och Julia. Sen gick jag hem och facetimade med E och sen bar det av till Baltycka. Tänkte att jag skulle vara ekonomisk detta året och inte åka taxi så mycket så jag tog tramen dit. Fixade först mitt bankkort och sen gick jag och köpte en dammsugare, sedan var jag lika ekonomisk hem och tog tramen då med. Och nu har jag ätit en shake, pratat med mamma, fört över csn till mitt polska bankkonto, skypat med Signe och Anders och hunnit dammsuga halva lägenheten. Så nu ska jag fortsätta städa så det är fint imorgon till Kamilla kommer hem så hon kan lägga all tid på att vara med mig. 

 

Love / h

Just nu sitter jag i min soffa, i mitt vardagsrum, i min lägenhet, i Polen. Det känns så otroligt bra att vara tillbaka här igen och att denna gången bo i ett riktigt hem. Jag kom hit i morse med färjan tillsammans med Julia. Hemma här har jag packat upp allt, fixat det nya duschdraperiet, diskat gammal disk och fixat ett nytt polskt simkort. Lite komiskt tyckte jag att siffra 4 och 5 är samma som i mitt förra polska nummer och siffra 7 och 8 är samma som i mitt svenska (i ordningsföljd alltså). Sen har jag lunchat tillsammans med Julia, Elin, Kristoffer och Jesper och efter det följde de med hem hit för att kolla in lägenheten. Måste säga att nu när Kamilla har varit här och satt in sina grejor så känns det mycket bättre att bo här, det känns mer hemtrevligt med hela henne här!

   Nu har jag precis sovit en timme, facetimat med Emil, pratat med mamma och gjort mig i ordning för kvällen. Och nu ska jag gå bort till Cico´s för att träffa ett härligt gäng för lördagsmiddag. En mycket bra dag på ett år i Polen som ska bli så mycket bättre än förra gången!

Igår morse körde jag själv till sjukhuset för att ta ett prov på min lymfkörtel i halsen. Kände mig riktigt duktig när jag steg upp i tid på min lediga dag och åkte in själv för att göra detta. Sen blev det bara värre och värre. När jag kom dit så började jag skrämma upp mig själv och tänka på hur ont det skulle göra, inte ett smart move. Till slut fick jag komma in till sköterkan och hon berättade hur det skulle gå till. De skulle stoppa in en nål, i form av en stooor spruta, i halsen på mig utan bedövning. 

   Första gången de gjorde det så kändes det bara ett litet stick och inget mer, kändes som jag inbillat mig att det skulle göra mycket mer ont. Men när en ny doktor kom in och gjorde det tre gånger till gjorde det så ont att jag var nära på att börja gråta. Det enda jag tänkte var: Hanna är en stor tjej, Hanna klarar det här! Till slut var de klara och jag fick gå ut och vänta i väntrummet för att se om de hade fått allt material de behöve. Det hade dem inte... Så det var inget annat att göra än att hoppa upp på britsen igen, hålla andan och låta dem stoppa in nålen igen.

   När jag planerade att åka in så tidigt på morgonen och göra det tänkte jag att det var lika bra att få det gjort så kunde jag fixa massa med annat på eftermiddagen och träna och så, men jag var alldeles öm i halsen hela dagen igår så det blev mest sängliggandes för min del. Och denna dagen ser inte ut att bli mycket mer annorlunda. Dumma ömma hals!

I helgen var jag och hälsade på E i norrköping. Åkte upp tidigt i fredags med svärföräldrarna, träffade emil för första gången på nästan fyra veckor, möblerade och städade hans studentrum, åt på pappa grappa och mös och sov i båda hans 90säng och på luftmaddrassen nedanför. På lördagen sov vi ut, gick på stan, åt gös till lunch, var ute och åt med stora delar av E´s släkt och sen bjöd hans föräldrar på hotell för natten. Jag sov som en prinsessa i min prins famn. Sedan blev det hotellfrukost, ut till Ingelsta för möbelshopping, hem och skruva, fika och sen var det dags att säga hejdå till min kärlek för denna gången.. 

 

Det var så sjukt härligt att äntligen få träffa E igen. Att få känna all hans värme igen, den jag börjat vänja mig vi att bara få på sms nu. Känna att allt var som vanligt mellan oss och att våra känslor för varandra var precis lika starka som vi vill att de ska vara. Känna hur du fortfarande smyger dig närmre om natten när du sover. Det bästa med långdistans är verkligen när man väl träffar varandra och allt känns sådär nytt och magiskt! Och att räkna ner och längta tills nästa gång ens läppar får möta sin äkta kärleks.

 

 

För andra året i rad åker jag och Elin upp till Stockholm för att springa tjejmilen, och denna gången tog vi med mamma. Det började tidigt fredag morgon då vi tog taxi med de andra från tjejplanet till kallinge. Där bjöds det på Liveband, frukost och goodiebags. Sen flög vi vidare till huvudstaden. Där tog vi en lätt lunch, hämtade våra nummerlappar och sen mötte vi upp Linda, Victoria, Agge och Linus för en lång fika. Sen shoppade vi innan det var dags för middag med alla tjejorna. Det bjöds på en mycket god middag och även lottdragning där mamma vann en kroppsmätning. 

   Lördagen började med sovmorgon och hotellfrukost. Mer hotellfrukostar åt folket!! Sen begav vi oss mot gärdet där vi njöt i gräste innan det var dags för tjejmilen. Förra året startade Elin och jag i olika startgrupper, vilket var jätteskönt då vi slapp springa tillsammans med varandra. I år startade vi i samma startgrupp, men vi löste problemet med att jag ställde mig på vänstra sidan och Elin på högra och sen såg vi inte varandra under hela loppet. Jag hade som mål att springa under timmen men med tanke på hur lite jag har tränat inför detta så gick det inte som jag ville.. förra veckan sprang jag på 1h och 9min, och tjejmilen sprang jag på 1h och 5min. Efter loppet var jag inte alls nöjd med min tid men nu när jag tänker på det var det ganska bra gjort ändå.

   Efter loppet slappade vi lite på hotellet och sen gick vi och åt planka på Drottninghof, samma ställe som E och jag åt planka på efter förra årets tjejmil. Och efter det tog jag en taxi hem till Philip där jag träffade härligt Gdanskfolk. Snaps och vild dans i källarstudion får sammanfatta kvällen tillsammans med lycka och längtan. 

   På söndagen åt vi frukost tidigt för att snabbt komma ut på stan för shoppingen. Shoppade alledeles för mycket men samtidigt bara sådant som jag verkligen behövde (försöker alltid intala mig själv att det är ok att shoppa en kjol, för man behöver alltid en kjol). Köpte faktiskt lite dock som jag behövde som jeans, skjorta och duschdraperi. 

   Det var helt klart en härlig helg! Man kan redan nu anmäla sig till nästa års tjejmil och jag vill verkligen åka med och den gången klara mitt mål. Vågar dock inte anmäla mig ännu för tänk om jag får omtenta i något ämne och det ligger samma helg som loppet... men jag ska satsa så att jag klarar allt och får ett riktigt härligt sommarlov!

 

För exakt en vecka sedan var jag inte alls lika lugn som jag är nu. Då prang jag runt här hemma och stirrade med allt som skulle plockas in i bilen för att sedan få följa med till Gdansk. Men hela bilen blev till slut helt full, det var knappt så att mamma och jag fick plats. Med allting med så åke vi över till Polskiland och det var den värsta färjeturen jag någonsin har åkt. Det gungade och smällde så mycket att jag höll på att ramla ur sängen flera gånger. Några roliag tio timmer det där.

   Tills lut kom vi fram till vår lägenhet. Jag är en person som får jättelätt ångest om det inte är städat och att mötas av en ostädat och ofräsh lägenhet var inte det lättaste för mig. Kändes som om hela världen var emot mig, det var inte meningen att jag skulle lämna mitt gosiga rum i Sverige... Men efter mycket städ och en tripp till Ikea fixade jag och mamma det ganska bra och nu känns det som om jag kommer trivas hur bra som helst! 

   I Polen hann jag även visa mamma skolan, mitt gamla studentrum, gamla stan, biblioteket, Madison oh vart jag brukar göra mina naglar. Självklart var vi då också tvugna att göra naglarna! Funderar lite på att ha det som belöning efter varje gång jag klarat en tenta, kanske pluggar bättre då, vem vet. 

  I onsdags eftermiddag lämnade vi en storstädad lägenhet med fina nya möbler och åkte vidare till Sopot. Det dumma är att jag endast varit i Sopot under nollningen och då bara festat så hade inte så mycket att visa mamma mer än det lustiga huset. Så vi tog en tur på stranden och sen åt vi båda två för första gången middag längs piren.

 

Nu är det bara två veckor tills jag bor i min lägenhet i Gdansk på riktigt oh det känns hur bra som helst. Det är så skönt att ha visat mamma allting så hon vet vad jag pratar om när vi skypar. Det känns också bättre om man tänker studentrum vs riktigt hem. Denna gången kan jag verkligen gå hem efter skolan till mitt hus (lägenhet) istället för att gå till mitt och Kamis studentrum utan varken dusch, toa eller kök. Det känns som att detta kan bidra till en bra känsla i kroppen som kan leda till bättre plugg som i sin tur leder till bra betyg.